Alla inlägg den 2 november 2012

Av Sofia - 2 november 2012 21:30

Så, hm, det här känns lite underligt, jag menar jag är inte den öppnaste av människor och definitivt inte den mest sociala, fråga bara min sambo, för när jag flyttade till skogen och första grannen dök upp för att hälsa mig välkommen så dök jag snabbt som blixten ner bakom en buske. Sjukligt folkskygg var min sambos kommentar till det hela, så att då sitta här framför en dator och berätta om mitt liv känns skrämmande. Men jag tänkte att jag skulle skriva något här varje dag, för att öva på den sociala kompetensen. Precis som när jag var barn och skrev dagbok, fast om jag ska vara helt ärlig så skrev jag dagbok mest för att det var något alla höll på med, samt att min lärare i 4:an deklarerade högt en dag att alla elever skulle föra dagbok. Mina tankar från fjärde klass var otroligt enkel läsning;


- Var och badade i fredags på Lugnet med pappa och Anna, det var kul.


Min 5-år äldre syster Anna var desto duktigare på att skriva dagbok, vilket jag som liten snorunge ofta konstaterade med högläsning utav hennes privata tankar. Den dagen hon kom på mig var dock inte lika rolig, jag låste in mig på toaletten medan min syster skrek och bankade på dörren. Vi var som katt och hund min syster och jag, hon retades, jag slogs. Jag var nog hälften demon när jag växte upp, men en ängel i pappas ögon, eller ja, yngst och mest bortskämd.

Pappa som är helt underbar, satte en gång hänglås på frysen för jag och mina syskon var där och nallade glass. Så ibland när suget efter glass blev för stort hos oss barn kunde mina systrar säga till mig;

-Gå och säg till pappa att du vill ha glass.

Deras taktik var enkel, att skicka fram mig med mina tindrande barnögon,

men som den lilla satunge jag var, sade jag något helt annat.

-Pappa, Anna och Malin vill ha glass får dom det?

I ögonvrån kunde jag se hur mina systrar hytte med knytnävarna.

Men vi fick glass....


Nu är jag 31 år gammal, eller ska jag säga ung?

Rynkan mellan ögonbrynen påminner mig om att åren går, hur som helst så är jag inte fullt så bortskämd nu, men däremot gillar jag att skämma bort folk i min närhet, eller ja folk? Min absolut närmaste vän är min sambo, han är underbar på alla sätt och vis, vi har varit tillsammans i 8-år och jag hoppas på 8-år till och sen ytterligare åtta, faktum är att jag gärna vill ha rullstolsrace med honom när vi är 90, eller bara härliga små vardagsgnabb om vems löständer det är som ligger på hatthyllan. En annan orsak till att mitt enkla liv innehåller otroligt mycket glädje och skratt är en jättestor lurvig bjässe på 85kg, som vill vara en knähund, en liten ettrig spets som mer eller mindre bestämmer allt.


Bortskämda och älskade över allt annat...


Är det någon som sett Beethoven?

Det är vår St Bernardshund det, slem, slem och slem. Han har dessutom den underliga vanan av att skaka på sig inomhus efter han druckit vatten. En gång slängde vi en av hans sega slempärlor i elden och den blev liggandes ett bra tag på den glödheta kolen, men den ångande inte bort, utan sakta, sakta krympte den ihop, accompanierat av ett svagt fräsande ljud. En annan gång var han med in i huset hos en lokal konstnärinna, han skakade sig och slemmet for iväg, men när vi tittade oss omkring kunde vi inte se vart det tog vägen. En vecka senare ringde telefonen, det intorkade dregglet hängde på en tavelram likt en stalaktit.


Livet i skogen är underbart...



Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2 3 4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<<
November 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards